Vårt nya hem / Lina

Jag har flyttat! Och nu efter nästan en månad börjar det kännas riktigt som hemma här!

Anna skrev ju tidigare om blankett- och ansökningsrumban, och jag tänkte nu spinna vidare på det genom att berätta om hur vi gick tillväga vid omändringsarbeten enligt handikappservicelagen.

Vi har alltså gjort omändringsarbeten, dvs. renoverat Patriks hemgård, för att jag och Patrik ska kunna bo där tillsammans. Nedan kommer några före och efter bilder där de största förändringarna syns.

 

fore-efter-ute
Ramp och ny ingång (syns inte på bilden).
fore-efter-inne
Hallen. Vägg har tagits bort och badrummet förstorats in mot vardagsrummet.
fore-efter-wc
Badrum.

Omändringsarbeten enligt handikappservicelagen handlar alltså om omändringar i hemmet som kommunen är skyldig att ekonomiskt understöda för att möjliggöra ett fungerande vardagsliv för en person med funktionsnedsättning. Vad och hur man ändrar om beror alltså helt på funktionsnedsättning, behov och typ av hinder i hemmet.

9 § i Lag om service och stöd på grund av handikapp säger bl.a. följande: Kommunen ska ersätta en gravt handikappad för skäliga kostnader för ändringsarbeten i bostaden samt för anskaffning av redskap och anordningar i bostaden, om dessa åtgärder med hänsyn till handikappet eller sjukdomen är nödvändiga för att den handikappade ska klara de funktioner som hör till normal livsföring.

(För er intresserade finns mera information här: https://www.thl.fi/fi/web/handbok-for-handikappservice)

I vårt fall är en del av renoveringen sålunda finansierad av kommunen, dvs. de delar som är kopplade till min funktionsnedsättning; det vi måste ändra om för att jag ska klara mig själv här hemma. Resten är egna kostnader, t.ex. byte av golv, installation av golvvärme och mindre ytarbeten.

Så, hur går man tillväga om detta är något man behöver göra, t.ex. som ”nyskadad” och i behov av att göra omändringar i sitt befintliga hem eller som funktionsnedsatt vid flytt till ett nytt (otillgängligt) hem? Vägarna är säkert många och kan vara olik denna, men jag vill här ge ett exempel för att kanske kunna vara till hjälp för någon som nångång står inför en dylik process.

Steg 1 – Tanken gror. För mig var det första och kanske viktigaste steget i denna process att bestämma mig för att detta nog var något vi skulle göra. Det var något som vi funderat kring och pratat om under en längre tid, men att slå slag i saken var ändå ett ganska stort steg. Å ena sidan var jag väldigt säker på att jag ville bo tillsammans med Patrik, men kort sagt, det var inte det lättaste beslut jag gjort när det ändå krävdes att ett helt hus skulle byggas om för att jag skulle kunna flytta in. Andra alternativ hade ju varit att t.ex. bygga ett nytt hus eller flytta till en tillgänglig lägenhet, men vi hade ju redan drömkåken så att säga… 😉

Steg 2 – Kontakta handikappservicen. Att vara i kontakt med socialarbetaren på handikappservice i ett tidigt skede upplevde jag som bra. Trots att jag, när jag ringde nångång under våren 2016, kanske inte gavs så mycket praktisk information så fick processen i alla fall en konkret start och de på handikappservicen blev ju ”förvarnade” om kommande kostnader, vilket säkerligen underlättade även deras arbete.

Steg 3 – Planering. Nu var det dags att börja fundera på alternativ och vara kreativ. Vad behöver omändras? Hur kan man göra detta? Vilka är alternativen? I vårt fall var de mest uppenbara ”hindren” för mig att ta mig in i huset och att badrummet med tvättmöjligheter endast fanns i källaren. Vi funderade därför på att endera bygga in en hiss som gick mellan alla nivåer (utsida, källare, bottenplan etc.) eller att förstora toaletten på bottenplanet samt bygga en ramp på utsidan. När vi väl konstaterat att en hiss inte var något alternativ så blev det istället att planera badrum och fundera kring var en eventuell ramp kunde placeras – skulle jag komma in på samma ställe som alla andra eller t.ex. via terrassen i anslutning till vardagsrummet. (Planeringen behöver man ju nödvändigtvis inte göra själv, och det kan vara bra att någon som är kunnig planerar och gör ritningar så att allt blir tydligt och klart från början.)

Steg 4 – Ansökan. När vi beslutat oss för vilka omändringar vi ville göra kontaktade jag återigen socialarbetaren. Jag hade tagit bilder av hemmet som vi gick igenom under ett möte, och sedan skrev jag en ansökan om omändringsarbeten utgående från det. Detta skedde i början av augusti om jag minns rätt. Från det datum när ansökan lämnades in skulle beslut ges inom 3 månader. Man behöver alltså vara medveten om att detta är en process som kan ta ganska lång tid, och vara förutseende vid eventuell kommande flytt. För min del blev det nästan en ettårig process från att vi började fundera på det tills att jag nu sitter här i soffan och skriver det här.

Steg 5 – Hembesök. Ett hembesök görs säkerligen i något skede under denna process för att gå igenom t.ex. behov och olika möjligheter. Socialarbetaren och en från kommunens byggnadssektor var därför på besök efter att jag lämnat in ansökan för att gå igenom planeringen med oss och fundera vidare på olika alternativ och möjligheten att förverkliga vår preliminära plan.

Steg 6 – Hitta entreprenörer. För att socialarbetaren skulle kunna fatta sitt beslut behövdes kostnadsberäkningar och offerter. Detta är något som man endera kan ta hand om själv eller något som kommunen kan bistå hjälp med. Vi valde att själva kontakta några entreprenörer för byggnads-, el- och vvs-arbeten, och bad dem skriva offerter på de planerade omändringarna. Nu i efterhand vill jag gärna tipsa om hur viktigt detta steg är – offerterna ska gärna vara så utförliga som möjligt och utgå från ordentliga ritningar.

Steg 7 – Väntan medan processen går vidare. Som sagt, behandlingstiden kan komma att vara upp till 3 månader, så en del väntan blir det nog. Under denna tid var jag i kontakt med handikappservicen för att diskutera processen och noterade att vi tolkade lagens praktiska tillämpning något olika, såsom vad som skulle ingå i offerterna och bekostas av kommunen. När sådant händer är det alltid bra med lite stöd av andra i en liknande situation som har erfarenheter, kunskap och förståelse. Jag kontaktade därför Anna och Carola och fick lite uppbackning till mina tolkningar av lagen, och självsäkerhet att stå på mig i den fortsatta kontakten med handikappservicen.

Steg 8 – Beslutet kom. Det blev mindre än två månaders väntan på beslutet, så behandlingen gick nog ganska snabbt ändå med tanke på att den första ansökan ännu inte var helt fullständig med bilagor. Vi blev beviljade det jag hade ansökt om, så i mitt fall lönade det sig att stå på sig lite och vara påläst – och att man redan vid ansökningen är realistisk och inte kräver mer än det man har rätt till. Som jag skrev tidigare har THL en bra handbok med rättslig praxis etc.

Steg 9 o.s.v. – Påbörja bygget, vänta på slutresultatet och flytta in! När vi väl fått beslut var det att igen kontakta entreprenörerna för att diskutera vidare och påbörja byggnadsarbetet. I början av november -16 började de och vi kunde flytta in i mitten på januari -17. Slutresultatet blev riktigt bra och vi är nu väldigt nöjda och glada sambor!

Avslutar här med några random utvalda bilder!

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s